3. Personlig assistans

3.1 a) Förutsättningen för beviljande av personlig assistans och för dess verkställande, t.ex. antal timmer

Om man har stora funktionshinder och inte har fyllt 65 år har man möjlighet att få personlig assistans. Man ska ha behov av hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Om man beviljas assistans räknas även timmar in för hushållsgöromål och fritidsaktiviteter. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för de första 20 timmar/vecka. Kommunen kan antingen själv tillhandahålla insatsen eller bevilja ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans genom en annan assistansanordnare, bolag eller kooperativ. Försäkringskassan beslutar om rätten till personlig assistans om behovet överstiger 20 timmar per vecka, detta framgår av ”Lag om assistansersättning” (1993:389), LASS.

3.1 b) Vem kan få assistans  - bestämda grupper av funktionsnedsättningar?

Man måste tillhöra en av personkretsarna i LSS, Lag om Särskilt Stöd för vissa funktionshindrade:

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Den ska vara en garanti, så att de får hjälp de behöver i det dagliga livet och så att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.

LSS ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva, utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

3.1 c) Var ansöker man om personlig assistans – hur ofta ändras verkställigheten?

Insatser enligt LSS

Insatserna enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall anpassas till den enskildes behov och öka dennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Ansökan

Man måste själv eller med hjälp av ett ombud, god man ansöka om insatser enligt LSS. Ansökan kan göras såväl muntligt som skriftligt. Om man vill ansöka om insatser eller om man har frågor tar man kontakt med någon av kommunens LSS-handläggare.

Handläggning

När man lämnat sin ansökan, detta kan göras både muntligt eller skriftligt, gör LSS-handläggaren en utredning om personens situationen och behov. Hur lång tid utredningen tar beror på vilka underlag, till exempel läkarintyg, som kan behövas för bedömningen av behoven av insatsen. Med andra ord om ansökan är komplett går processen snabbare. När utredningen är klar fattar LSS-handläggaren ett beslut om vilka insatser man beviljats och man får ett skriftligt besked om detta.

Vill man överklaga ett beslut om personlig assistans eller andra insatser enligt LSS ska detta göras hos Länsrätten. Behöver man hjälp med sin överklagan vänder man sig till sin handläggare på kommunen. De flesta assistansanordnare privata/kooperativ har idag juridiskt stöd för kunder/medlemmar så att man lättare ska kunna få sin röst hörd och klara av att för talan mot de beslutande myndigheterna.

Personlig assistans

Om man har stora funktionshinder och inte har fyllt 65 år (svensk pensionsålder) har man möjlighet att få personlig assistans, om man har mindre hjälpbehov kan man få någon annan insats t.ex. hemtjänst. (Efter man fyllt 65 får man behålla sina timmar från Försäkringskassan, men man kan inte bli beviljad nytt beslut eller fler timmar. Dock kan man få pengar till PA från sin kommun också efter det man fyllt 65 år.) Man ska ha behov av hjälp med sin personliga hygien, hjälp med måltider, hjälp att klä av och på sig, hjälp att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Om man beviljas assistans räknas även timmar in för hushållsgöromål och fritidsaktiviteter. Det finns ingen övre gräns.

Omprövning/revidering

Assistansersättningen omprövas vartannat år tills man fyller 65, men om assistansanvänd-arens tillstånd/behov förändras väsentligt ska ersättningen (timbeslutet) omprövas tidigare. Det är därför viktigt att man anmäler förändringar som kan påverka rätten till assistans-ersättning. Man har som mottagare av ersättning alltid rätt att under rullande beslut begära att få gjort en ny prövning, om man t.ex. anser att man har blivit sämre och behöver mer hjälp eller, vilket är mer ovanligt, man  träffat någon som sagt ”-Ta din säng och gå” och därför inte behöver assistans mer.

Sekretess

Alla som arbetar inom socialtjänsten samt personal på Försäkringskassan, såväl anställda som politiker, har tystnadsplikt.

3.1 d) Delning av kostnader mellan kommun, stat och andra

Kostnader

I princip är insatserna enligt LSS kostnadsfria för den enskilde men det finns några undantag. Man betalar själv kostnaderna för bostad, mat, fritidsaktiviteter och resor. Om ett barn (0-18 år) får omvårdnad i ett annat hem än det egna skall föräldrarna vara med och dela kostnaderna.

Kommunen och staten, via Försäkringskassan, delar på ansvar och kostnad för personlig assistans och assistansersättningen. Kommunen ansvarar för personer som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov upp till 20 timmar per vecka. Personer som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka kan få assistansersättning enligt LASS. Assistansersättningen ska täcka kostnaden för personlig assistans och det är Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut ersättningen. Kostnaden för assistansersättningen delas dock mellan stat och kommun genom att kommunen ekonomiskt svarar för de 20 första timmarna av assistansersättningen.

Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov. Exempel på sådana hjälpbehov kan vara att få hjälp att komma ut i samhället, att delta i fritids- och kulturella aktiviteter, att studera eller för att få eller behålla ett arbete.

Syftet med personlig assistans, enligt förarbetena till LSS, är att ge den enskilde goda möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation. Med personlig assistans kan den enskilde själv bestämma i vilka situationer och på vilket sätt samt av vem hjälpen ska ges. Rätten att välja vem som ska anordna assistansen slås fast och den enskilde kan välja att själv vara arbetsgivare för assistenterna, eller att kommunen, ett kooperativ eller ett assistansbolag är anordnare för den personliga assistansen. Den personliga assistansen är knuten till den assistansberättigade och inte till den verksamhet som han eller hon deltar i, något som underlättar för den assistansberättigade att, trots omfattande funktionshinder, leva ett självständigt och oberoende liv.

Assistansersättningen fördelas ungefär enligt följande schema åtminstone i kooperativen:

3.1 e) Organisering av BPA, daglig planering – vikarordningen

Här finns det en massa olika ordningar. Man kan generellt säga att tanken är att man som assistansanvändare skall organisera sin egen assistansgrupp kring sig själv. Olika aktörer (kommuner, företag och kooperativ erbjuder olika lösningar för sina invånare, kunder och medlemmar.

Eftersom man erhåller och har behov utav Personlig Assistans måste i de flesta fall assistenterna vara introducerade och eventuellt upplärda kring den enskilde assistansanvändaren för att servicen skall nå upp till personlig assistans. Detta i sin tur innebär att man oftast inte kan ta ut vem som helst för att fylla ett vikariat vid tex sjukdom. Man måste „bygga“ ett system med kända och individuellt upplärda assistenter kring varje assistansanvändare och använda ordinarie assistenter även som vikarier. Samtliga försök till vikariepooler och liknande som vi har hört talas om fungerar väldigt otillfredställande och brukar falla ihop.

3.1 f) Krav till hjälper om utbildning och erfarenhet och andra egenskaper. Arbetsmiljö.

Formella krav på utbildning av personliga assistenter finns inte i Sverige. Det finns skolor och utbildningsföretag som anordnar så kallad assistansutbildning, men det är nog mer av arbetsmarknadsskäl som folk går dessa utbildningar än av reella behov av marknaden. En personlig assistent ska vara en normalt redig vuxen person med god servicekänsla. Utbildning kan man sedan behöva kring just den person som arbetar som personlig assistent åt. Därför anordnar en hel del assistanskooperativ och bolag särskilda utbildningar för att täcka de särskilda behov som de assistansanvändare har som är anslutna till dem.  Se t.ex. Kooperativet JAG:s gedigna utbildningskatalog samt föreläsningserbjudande.)

3.1 g) Kvalitetskontroll

Idag sker ingen övergripande eller av myndigheten initierad eller anordnad kvalitetskontroll, ännu. Eftersom marknaden är så mångfacetterad och assistans utförs och organiseras av relativt många olika aktörer överallt i landet, har man som assistansanvändare, förälder, anhörig etc. möjlighet att ganska enkelt pröva sig fram till den ordning som man känner fungerar bra.

Regeringens lagförslag per den 23 mars 2010: Bestämmelsen om tillsyn i LSS (lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) förtydligas så att det klart framgår att Socialstyrelsens tillsyn ska omfatta all verksamhet enligt lagen, även personlig assistans som utförs av enskilda.

”En väl fungerande tillsyn är en del av det ramverk som krävs för att säkerställa att LSS tillämpas så att lagens syften och mål uppnås. Såväl den enskilde som huvudmän och utförare har intresse av att tillsynen är aktiv, tydlig och systematisk. För regering och riksdag är tillsynen en viktig förutsättning för att dess intentioner omsätts i praktiken och bidrar till att eventuella brister blir kända. En väl reglerad och organiserad social tillsyn är en nödvändig förutsättning för att säkerställa god kvalitet inom LSS-området.”

Branschorganisationen Assistansanordnarna.org beskriver kvalitet på följande sätt:

Ytterst bestäms kvalitet av hur nöjd assistansanvändaren är med den assistans man har. Ett antal generella krav kan dock ställas upp.

Assistansanordnaren skall:

• följa arbetsmarknadens lagar och avtal.
• ge assistansanvändaren en central ställning i assistansen
• ha en tydlig rättighets- och ansvarsfördelningen
• ha tydliga regler för uppsägning av assistansavtal
• ta sitt arbetsgivaransvar fullt ut och verka för en god arbetsmiljö
• arbeta på ett sådant sätt så att assistansreformens långsiktiga fortlevnad inte hotas

Assistansanvändarens ställning i verksamheten:

Rättighets och ansvarsfördelningen mellan assistansanvändaren (och eventuell företrädare) och anordnaren skall vara tydlig och klarläggas i ett avtal.  Den som skall vara arbetsledare gentemot assistenterna ska godkännas av assistansanvändaren (och företrädaren).

Valfrihet och självbestämmande i rekryteringsfrågor

Assistansanvändaren (och företrädare) ska ha rätt att föreslå och godkänna vilka assistenter som anställs. Fullt inflytande och insyn i hela rekryteringsprocessen skall garanteras.

Valfrihet och självbestämmande i assistansfrågor

Assistansanvändaren (och företrädare) ska ha ett avgörande inflytande över schemaläggning och arbetsinnehåll. ( Att lagar och kollektivavtal beaktas i denna del är en självklarhet.)

Inflytande över hur assistansersättningen används

Assistansanvändaren (och företrädare) ska ha inflytande över lön och anställningsformer inom de ramar som anordnaren uppställer.

Han eller hon skall i övrigt också ha inflytande över vad man i övrigt får för sin ersättning.

Beträffande assistansomkostnader skall det vara tydligt vilka regler som gäller och hur redovisningsrutiner för dessa kostnader ser ut.

Det ska också vara tydligt hur redovisning av förbrukade timmar och pengar skall ske.

Assistansavtalets upphörande

Det skall regleras i assistansavtal vad som gäller vid utträde ur verksamheten. Uppsägningstiden från assistansanvändarens sida får vara högst 3 månader eller motsvara den längre uppsägningstid som gäller mellan assistansanordnaren och assistent som är anställd hos personen.

Den personliga assistansens kvalitet

• Assistansanvändarens upplevelse och överensstämmelse med LSS-målsättning är avgörande
• Verksamheten skall organiseras så att den som behöver det garanteras assistans av assistenter med nära kännedom om deras behov.
• Den som så behöver och önskar skall ha en personlig arbetsledning i assistansen
• Anordnaren ska erbjuda den rådgivning, stöd och service som behövs för att assistansen skall fungera.
• Anordnaren ansvarar för att arbetsledare och assistenter har den kompetens som behövs.
• Anordnaren och användaren (med företrädare) ska överenskomma om vilken utbildning och fortbildning som behövs.
• Anordnaren skall ha rutiner för att säkerställa gott bemötande och respekt för användarens integritet.

3.1 h) Påverkar BPA andra typer tjänster som person kan få, t.ex. bofälleskap/serviceboende, gruppbostad eller andra boendeformer?

Assistansersättning lämnas inte för tid då assistansanvändaren:

1. vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting,
2. vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten,
   
3. en kommun eller ett landsting, bor i en gruppbostad, eller
4. vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 i LSS.

Om särskilda skäl föreligger, kan dock assistansersättning av Försäkringskassan, lämnas även för tid då den funktionshindrade vårdas för kortare tid på sjukhus eller deltar i verksamhet enligt första stycket 4, här ovan. Assistansersättning lämnas aldrig för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen.

3.1 i) Kan brukaren spara timmar?

Man har rätt att variera förbrukningen av timmar under löpande beslut men inom ett 6 (sex) månaders intervall skall avräkning ske. Icke använda timmar skall räknas av/lämnas tillbaka. Eftersom beslut om assistans ges för ett genomsnitt av behovet kan det ske att myndigheten gör ett beslut som skiljer sig åt under beslutsterminerna tex. maj –sept och okt – april. Kanske har mer behov av personlig assistans under sommarmånader då man kan vara mer aktiv och varunder man inte går i skolan utan därför behöver fler timmar för att kunna leva på lika villkor med kamrater och syskon.

3.1 j) Kan en assistent hjälpa flere brukare?

Detta kan ske. Det finns inget formellt i lagstiftningen som hindrar detta. Man kan säga att ibland drar arbetstagarsidan åt ett håll, med önskan om att arbeta med flera brukare för att få en anställning som kommer upp i en heltidsanställning. Detta kan även ibland vara eftersökt från arbetsgivarhåll. Men i praktiken kan blir det oftast svårt att dela på assistenter då behoven av att engagera dem kan kollidera. Om en brukare ska lägga om sina assistenters scheman måste detta ske med hänsyn till någon annan brukares  schema, vilket är svårt och kan få komplicerade följder.

3.2 Lederrollen – arbetsgiverrollen

I kommunerna är det sällan som man som brukare har någon reellt inflytande på arbetsledningen, man är konsument av en tjänst men man kan egentligen inte styra över assistansen, mer än att neka till viss personal och besluta om vilka arbetsuppgifter som skall utföras och när detta ska ske.

Generellt sett kan man säga att företagen/bolagen liknar mer kommuner ju större de är, mindre bolag verkar försöka ha en ordning som mer liknar den kooperativa ordningen. Man skall dock vara varse att för att det övehuvud ska kunna vara möjligt att växa i den grad som några av de privata assistansföretagen lyckats göra är att de koncentrerar sig på att ge den service i assistansen som den enskilde önskar. Detta innebär att man försöker skapa så många individuella lösningar som över huvud är möjligt.

I kooperativen understryks att brukaren är arbetsledare (se även Kooperativet JAG:s modell Servicegarant/ Assistansegarantist)

Arbetsledning

Brukarkooperativet JAG är en förening för personer vars stora kommunikationssvårigheter och/eller nedsatta intellektuella förmåga gör att han eller hon inte själv kan vara arbetsledare för sina personliga assistenter. Medlemmarna kan på grund av sina funktionsnedsättningar inte själva berätta hur, var, när och med vad de behöver och önskar få assistans i olika situationer i det dagliga livet. Hela Brukarkooperativet JAGs assistansverksamhet är upplagd efter medlemmarnas speciella behov av stöd i assistansen, framför allt i arbetsledningen. En förutsättning för att JAGs medlemmar ska kunna uppnå självbestämmande i sin personliga assistans är att varje medlem har en annan person till hjälp. Det är inte tillräckligt med att arbetsgivaren har en centralt ordnad arbetsledning. Arbetsledningen måste fortlöpande utföras tillsammans med medlemmen ”på plats” för att servicen ska bli så personligt utformad att den rätteligen kan kallas personlig assistans enligt LSS målsättning.

Säkerhet och kontinuitet

På grund av medlemmarnas intellektuella och/eller kommunikativa funktionsnedsättningar är det också alldeles nödvändigt att varje medlem har en eller flera personer till hjälp som har ett ständigt ansvar för assistansens kontinuitet. För många medlemmar i JAG är det livsfarligt att vara utan assistans ens en kort stund, så några ”luckor” i assistansen får inte förekomma. Medlemmarna i JAG kan inte själva kalla in en vikarie när en ordinarie assistent inte kan arbeta som planerat. Någon person måste ha bemanningsansvaret i assistansen, under den tid man är beviljad assistans.

Denna person har att vara ständigt tillgänglig för att kunna kalla en vikarie eller själv – ibland på mycket kort varsel – komma till medlemmen för att ge assistans. Utan detta ”skyddsnät” skulle medlemmens assistans inte vara trygg, utan medlemmen skulle ständigt riskera att assistansen när som helst kan rasa samman med katastrofala följder.

Servicegarantavtal/ avtal før Assistansegarantist JAG Sverige, Norge & Finland

Brukarkooperativet JAG åtar sig inte arbetsgivaransvaret för en medlems personliga assistans utan ett skriftligt avtal med en person, servicegaranten/assistansegarantisten, som har ovanstående uppgifter. I avtalet delegerar Brukarkooperativet JAG arbetsledaransvaret för assistenterna till servicegaranten/assistansegarantisten. Denna ska leda och samordna assistansen enligt medlemmens behov och önskemål. Servicegaranten/assistansegarantisten ska se till att assistansen ges i enlighet med JAGs ideologiska målsättning, med respekt för medlemmens människovärde och integritet. Hon/han ansvarar för att medlemmen får sin beviljade assistans och har att arbeta för säkerhet, kvalitet och kontinuitet i assistansen. Man måste känna till och tillämpa gällande regler i arbetslagstiftning och kollektivavtal. I servicegarantens/assistanse-garantistens uppgifter ingår att rekrytera assistenter, lägga schema inom ramen för beviljade assistanstimmar, arbeta med arbetsmiljöfrågor, planera semestrar och annan ledighet, sköta tidrapportering och lämna erforderliga uppgifter till JAGs kansli, så att arbetsgivaransvaret kan fullgöras. Genom avtalet åtar sig servicegaranten/assistansegarantisten även bemanningsansvaret så att assistansen blir trygg och kontinuerlig.

Servicegarantskapet/assistansegarantin kan delas mellan två eller flera personer. Man kan ha ansvar för olika uppgifter eller vara ansvarig olika tider. Det är dock mycket viktigt att arbetsfördelningen är helt tydlig både för servicegaranterna/assistansegarantisten, medlemmen och de övriga assistenterna.

Om man som garant av någon anledning under en begränsad tid inte kan fullgöra sitt uppdrag måste ett tillfälligt servicegarantavtal upprättas med en annan person.

3.3 Vem utför tjänsten?

Kommunerna, kooperativ, privata aktiebolag samt den enskilde själv, utför personlig assistans i Sverige. Se fördelning mellan assistansproducenter i rutan om statistik (3.4).

3.4  Antal BPA-brukare

I december 2009 var enligt Försäkringskassan cirka 15 800 personer beviljade assistansersättning. Av dessa var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Av det totala antalet personer som var beviljade assistansersättning tillhörde 56 procent personkrets 3, 37 procent personkrets 1 och resterande sex procent tillhörde personkrets 2.

Beträffande åldersfördelningen var andelen i befolkningen med assistansersättning störst i åldersgruppen 60–64 år. År 2009 var 39 procent av samtliga som nybeviljades assistansersättning 50 år eller äldre. Även i åldrarna 0–19 år var nybeviljandet jämförelsevis högt, framförallt bland pojkar.

Det genomsnittliga antalet beslutade assistanstimmar var 111 per vecka (109 för kvinnor och 112 för män). Det är enligt LSS-kommittén (som utreder lagen) stora skillnader mellan vuxna och barn när det gäller antalet beviljade timmar, vilket beror på dels att föräldrarna har ett ansvar för sina barn och tar hand om dessa, dels på att assistansersättning inte beviljas för tid i skola och barnomsorg om inte särskilda skäl föreligger.

Vid en jämförelse mellan de olika personkretsgrupperna när det gäller antalet beviljade timmar, så beviljades personer i personkrets 2 i genomsnitt fler assistanstimmar per vecka än personer i personkrets 1 och 3.

Andelen assistansberättigade i befolkningen varierar mellan olika län. Andelen assistans-berättigade i befolkningen var år 2009 störst i Norrbottens län och lägst i Uppsala, Stockholms, Hallands, Västra Götalands och Västmanlands län. Även när det gäller antalet beviljade timmar finns det betydande variationer mellan länen. Gotlands län ligger högst i landet med i genomsnitt 124 timmar per vecka, medan Örebro län ligger lägst med i genomsnitt 94 timmar per vecka.

 Siffror  i tabell nedan per januari månad 2010.

Arbetsgivartyp	Totalt Antal pers.	Procent	Tim/vecka  Genomsnitt
Totalt	15799	100%	111
Kommun	7503	47,49%	108
Brukarkooperativ	1695	10,73%	120
Annan serviceorg/bolag	6143	38,88%	111
Egen	437	2,77%	125
Kombination av ovan	21	0,13%	121

Arbetsgivartyp	Antal Kvinnor	Tim/vecka	Antal Män	Tim/vecka
Totalt	7401	109	8398	112
Kommun	3582	107	392	108
Brukarkooperativ	811	118	884	123
Annan serviceorg/bolag	2818	109	3325	112
Egen	178	125	259	126
Kombination av ovan	12	118	9	126

                                      

3.5 Översikt över servicelevatören

Det finns massor med anordnare av Personlig Assistans i Sverige. www.assistanskoll.se är en oberoende presentatör av assistansanordnare i Sverige. Deras hemsida hålls aktuell och uppdaterad, därför rekommenderar vi att man går in där och läser om det svenska utbudet. Man kan jämföra utbud samt nivå på tjänsterna på denna hemsida.

Bakgrund och arbetssätt i Brukarkooperativet JAG

Grunden till JAG:s ideologi är alla människors lika rätt till självbestämmande över sina liv. Rätten till självbestämmande ifrågasätts ständigt för personer med nedsatt intellektuell förmåga och/eller stora kommunikationssvårigheter. Den som har funktionsnedsättning ska ha rätt till mänskliga och tekniska hjälpmedel som kompenserar funktionsnedsättningen. Det är viktigt att den enskilde får hjälp att kompensera utvecklingsstörning och andra begåvningsmässiga funktionshinder såväl som fysiska hinder. JAG kämpar för rätten till legal företrädare (i Sverige oftast god man) för den som behöver detta. Med en legal företrädare som tolkar den enskilde och hjälper henne/honom att fatta beslut kan självbestämmandet förverkligas. Utan legal företrädare är den enskilde med utvecklingsstörning och andra begåvningsmässiga funktionshinder maktlös och ofrånkomligen diskriminerad.

En förutsättning för att en person med stora funktionshinder ska kunna ta aktiv del i styrningen av sitt egna liv är att han/hon erhåller helt personligt utformad daglig service. Ju större och mer komplicerade funktionsnedsättningar en person har, desto mer livsviktigt är det att servicen är skräddarsydd. Rätten till personlig assistans enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktions-hindrade, LSS, omfattar de personer som har de största behoven. Genom LSS skall personer med multipla hinder, som innefattar utvecklingsstörning och andra begåvningsmässiga funktionsnedsättningar, prioriteras.

I Brukarkooperativet JAG har varje medlem en ”servicegarant” som ska se till att den personliga assistansen blir utformad efter brukarens villkor. Servicegaranten ska hjälpa brukaren att förverkliga självbestämmandet över den personliga assistansen, men uppdraget gäller INTE brukarens övriga angelägenheter. En förutsättning för att personlig assistans ska fungera är att alla, brukare, servicegarant och personliga assistenter vet vad som skiljer personlig assistans från andra serviceformer. JAG satsat därför mycket på utbildning och fortlöpande stöd i assistansen. Vår erfarenhet är också att det kan vara svårare för en person som tidigare arbetat i den traditionella vården/omsorgen att ta till sig JAG:s arbetssätt, än den som är ny i branschen. Men det är inte alltid så. De flesta medlemmar i JAG ställer inte krav på viss formell kompetens vid rekrytering, medan å andra sida andra söker assistenter med särskild kunskap och kompetens, t.ex. teckenkommunikation. Oavsett kompetens måste varje assistent läras upp praktiskt i arbetet hos just den aktuelle brukaren. Detta sker genom att man arbetar bredvid en van assistent en tid. Utöver denna praktiska inlärning kan servicegaranten genom JAG ge assistenten skräddarsydd teoretisk utbildning/fortbildning i ämnen som rör brukarens funktionshinder och omvårdnadsbehov. Utbildning och handledning tillfredställs kontinuerligt under anställningen.

Brukarkooperativet JAG hävdar att brukarstyrd personlig assistans är möjlig att uppnå och använda för personer med nedsatt intellektuell förmåga. Nödvändiga förutsättningar för detta är dock att den enskilde har en legal företrädare samt en servicegarant. Om detta stöd saknas kan den enskilde inte hävda sin rätt att ständigt vara subjekt, huvudperson i sin service. Då kommer, oavsett vad den kallas, servicen likna och falla åter in i traditionell vård/omsorg, med den enskilde som objekt.

Länkar:

Försäkringskassan: http://www.fk.se.

Försäkringskassan administrerar de försäkringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen. Försäkringskassan har 16 000 medarbetare. I varje län finns ett länskontor. Totalt finns cirka 330 försäkringskontor. Huvudkontoret ligger i Stockholm.

Independent Living Institute: www.independentliving.org.

Independent Living Institute (ILI) vill vara den svenska och europeiska Independent Living-rörelsens tankesmedja. Vi utvecklar lösningar för självbestämmande, självrespekt och värdighet och försöker påverka socialpolitiken i den riktningen. Vi är en privat stiftelse utan vinstintresse som drivs och kontrolleras av personer med funktionshinder.

OFUS Rättsinfo Abs texter om personlig assistans: www.ofus.se/forfatt.asp.

Texter om LSS/LASS, socialtjänst, bostadsanpassning, handikappersättning och vårdbidrag, förvaltning med mera.

Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se.

Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet, med en mycket bred verksamhet och många olika arbetsuppgifter inom områden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi.

Handikappombudsmannen: www.handikappombudsmannen.se.

Handikappombudsmannen, HO, arbetar för dig som har funktionshinder. HO:s främsta uppgift är att bekämpa diskriminering.

Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se.

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 18 landsting samt regionerna Skåne och Västra Götaland.

Marschen för tillgänglighet: www.marschen.se.

Marschen för tillgänglighet är en organisation som syftar till att införa en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionshinder.

Arbetsgivarföreningen KFO: www.kfo.se.

Arbetsgivarföreningen KFO är en arbetsgivarorganisation som ger service till i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. Vi förhandlar och sluter kollektivavtal för våra medlemmar. Vi ger råd och stöd i både små och stora frågor och vi delar med oss av de kunskaper vi har. Vi finns till hands i arbetsgivarens vardag och vårt sätt att arbeta bygger på personliga och nära kontakter.

Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd: www.sisus.se.

Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, främjar möjligheterna till utbildning för unga och vuxna med funktionshinder. Sisus ska förbättra studie-möjligheterna för unga och vuxna med funktionshinder.

De Handikappades Riksförbund: www.dhr.se.

DHR, De Handikappades Riksförbund är en organisation för människor med rörelsehinder. DHR är en demokratisk organisation, politiskt och religiöst obunden. Vi verkar genom våra 21 distrikt och våra ca 200 avdelningar.

FUB - För utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna: www.fub.se.

FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. FUB står för Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna. Vi är cirka 28 000 medlemmar i cirka 165 lokalföreningar runt om i landet. Personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga är medlemmar i FUB liksom många andra som delar vår grundsyn.

funktionshinder.se

www.funktionshinder.se.

Denna sajt är tänkt som en mötesplats, diskussionsforum och kunskapsbank för alla som är intresserade av funktionshinder. En särskild forumavdelning finns för frågor kring personlig assistans.

Förbundet Rörelsehindrade: www.forbundetrorelsehindrade.se.

Vi vill påverka samhällsdebatten och utvecklingen i Sverige så att målen full delaktighet, jämlikhet och jämställdhet för människor med rörelsehinder uppnås. Vårt främsta mål under verksamhetsperioden är att arbeta för att Sverige får en antidiskrimineringslagstiftning samt att de individuella rättigheterna utvidgas.

Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning (uppdaterad 20090205).

Lag om Assistansersättning, LASS: www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1993:389&rm=1993&bet=1993:389.

Lag om Assistansersättning innehåller föreskrifter om ersättning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning).

LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:387.

LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer som ingår i lagens personkrets.

LSS-kommitténs slutbetänkande: www.regeringen.se/sb/d/10057/a/109952.

LSS-kommittén har haft i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) och personlig assistans. Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar.

Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv:

www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E188FA5F-4E0E-4449-8562-9FD8DCE0C7D0/10796/200813127_Rev1.pdf.

Socialstyrelsens rapport som visar att personlig assistans är en kostnadseffektiv reform.

Skatteverkets information om bilförmån och andra förmåner:

www.skatteverket.se/rattsinformation/meddelanden/2007/2007/skvm200732.4.19b9f599116a9e8ef36800010641.html#31.

3.6  Vilket slags kritik har varit rätten på ordningen?

Kritik har framförts under lagstiftningens varande av olika dignitet och perception. Man kan sammanfatta med att säga att från statens sida kritiseras modellen med att kostnaderna följer av behovet, inte av vad som budgeteras (finansdepartementet). Från Försäkrings-kassan/Kommunerna kritiseras en ganska vag och svårtolkad lagtext och från brukarled kritiseras att nålsögat blir mindre och mindre, att flera grupper inte får chansen till PA och vidare känslan av att lagen ifrågasätts ideligen.

Alltfler negativa beslut måste överklagas och det är svårt att se någon trend i domsluten. Det kan vara små små skillnader i underlagen som ändå gör att domstolarna ena gången dömer si och andra så. Det är dock klart att de personer som utan tvekan har de största behoven fortfarande får bra beslut med timmar till personlig assistans. Där det kan vara lite mer bekymmersamt är för individer som klarar en hel del själva, med andra ord har något mindre behov. De kan ibland få leva med alltför lite hjälp och får inskränka sina livsambitioner och rättigheter, nämligen att leva på samma villkor som andra i samhället.

3.7 Vilka trender ser man i utvecklingen i Sverige?

Tendensen är att uttolkarna av lagen mer och mer inriktar sig på att se till att de personerna med de största behoven får det som stipuleras i lagen. Funktionshindrade med stora behov men som anses kunna klara sig med mer allmän hjälp och assistans kommer nog att i framtiden få räkna med att Personlig Assistans endast tillkommer dem som har de allra största och komplicerade behoven. Dock kommer säkert även enklare hjälp att ges i en mer personlig form där brukaren har mer att säga till om vad gäller utformning och av vem stödet ges. Detta gäller både vilken personal och vilken utförare som ska assistera. Detta är även en trend i äldreomsorgen.